Kan det det faktum att man tidigt i livet lärt sig mer än ett språk som man talar flytande också ha påverkat hjärnans utveckling och fungerande på andra sätt?

Det är en allmänt spridd uppfattning att tvåspråkighet tränar upp hjärnan så att man blir bättre inom de områden som psykologer kallar exekutiva förmågor. Detta begrepp är inte helt enhetligt utan exekutiva förmågor kan ses som ett paraplybegrepp för förmågor som att kunna planera och hålla sina mål i fokus. De behövs också för att hålla kvar uppmärksamhet på viktiga saker men också för att smidigt kunna skifta fokus för uppmärksamheten när så är befogat. De exekutiva förmågorna  är en viktig del för kognitionen och för att stödja inlärning.

Sådana förmågor utvecklas med åldern upp till i alla fall att man blivit 20 år och troligen ännu längre. Utvecklingen av de exekutiva förmågorna är starkt knuten till mognaden av frontalloben som kan ses som hjärnans VD. Denna VD är den som planerar, övervakar och styr upp hjärnans arbete så det blir så effektivt som möjligt.

När man är tvåspråkig så kan man tänka sig att exekutiva förmågor har tränats och behöver vara mer aktiva än för övriga personer. Man ska hålla båda språken aktiva men i situationen just här och nu ska ett språk vara i bakgrunden och inte tränga sig in i det man talar om. Även om det ord man vill säga poppar upp på bägge språken får bara det ena ordet företräde. Hjärnan måste ha ett aktivt system och i realtid välja och styra.

En rad studier har visat på en, kanske liten men dock, positiv effekt på de exekutiva förmågorna av att vara tvåspråkig och dessa resultat har fått stor spridning även utanför de vetenskapliga tidskrifterna. Många av dessa studier har dock byggt sina resultat på ett litet material vilket bidrar till en tveksamhet om resultatets giltighet. Det är också så att en rad andra studier inte har kunnat visa någon fördel av tvåspråkighet för exekutiva förmågor.

Nu har forskare vid universiteten i Stavanger och Oslo genomfört en omfattande genomlysning, en meta analys, av de studier som finns. Studien heter “Is bilingualism related to a cognitive advantage in Children? A systematic review and meta-analysis  där man ville se om det går att styrka olika samband mellan tvåspråkighet och exekutiva förmågor. Man ville också värdera om de tidigare resultaten var kommen ur att studierna haft få försökspersoner eller om man kunde se det som kallas “publication bias”. Det innebär att studier som visar positivt resultat i viss riktning oftare blir publicerade medan de som visar annat resultat aldrig når publicering. Det som publicerats kan därmed bidra till att kunskapen i ämnet snedvrids.

Resultaten visade visserligen totalt sett på ett (svagt) signifikant resultat mellan exekutiva förmågor och tvåspråkighet. Författarna säger dock att resultaten är så svaga att man inte kan stödja uppfattningen om tvåspråkighetens generella positiva effekter på exekutiva förmågor. Den exekutiva förmåga som verkade kunna gynnas var förmågan till “switching” att snabbt kunna byta fokus.

Men man kunde också se indikationer på en publiceringsbias samt att positiva effekter av tvåspråkighet på exekutiva förmågor främst kunde ses i studier av barn från “medelklass hem”. Samma fördel kunde inte ses för barn från varken övre (upper-middle) eller barn från lägre socioekonomiska förhållanden.

Att kunna tala flera språk har många fördelar socialt och kulturellt men också för ens möjligheter till att konkurrera om vissa arbeten. Men det kanske stannar vid det. Någon annan genomgripande positiv, eller negativ effekt. kan inte sägas ha stöd i denna metaanalys.

Referens:

Gunnerud, H. L., ten Braak, D., Reikerås, E. K. L., Donolato, E., & Melby-Lervåg, M. (2020). Is bilingualism related to a cognitive advantage in children? A systematic review and meta-analysis. Psychological Bulletin, 146(12), 1059–1083. https://doi.org/10.1037/bul0000301